Kattens dag i dag

I det stora hela är jag hundmänniska, men visst gillar jag katter också. Detta var "katten i mitt liv":
 
Vi fick lära känna kattungarna Fläckis och Sötnos från början.
 
Syskonkram! :D
 
Efterhand utvecklade Fläckis ett sjätte sinne för om jag var på väg in i rummet, för då slängde han
sig på rygg innan jag ens var där. Sötnos kopplade aldrig..
 
Sen skulle han klias och masseras på magen och han gillade hårda tag.
 
Lite "baka-kaka"-leker var också ett måste.
 
Av olika anledning fick jag omplacera Fläckis, men det var till en nära kompis till mig som
älskade katter och som hade fått en nära relation till Fläckis innan det ens kom på tal.
 
I sitt andra och sista hem fick Fläckis vara utekatt. Det är jag otroligt glad för. Han hängde med 
och hälsade på hos mig ibland och betedde sig som alltid inför mig - han slängde sig på rygg.
 
En otroligt fin katt med mycket humor och bus. Han omvände mig, jag är numera lite
kattmänniska också. ;)

Kommentarer
Postat av: Robert

Det var härliga bilder. :D

Svar: Härliga bilder av en härlig katt. :D
Svorskan

2014-12-01 @ 07:17:21
Postat av: Hörni!

Jättefin och mysig katt! Jag gillar katter och vi hade en när barnen var små.
Lite oberäkneliga kanske de är ibland. Vår grannkatt är jättegosig och söt, men i somras när jag klappade henne satte hon plötsligt en klo i mitt finger så blodet sprutade.. ;)

Svar: Aj, din grannkatt hade jag nog hållit mig ifrån! :D
Svorskan

2014-12-02 @ 00:44:01
URL: http://horni.blogg.se/
Postat av: Ruth i Virginia

Jag är förtjust i katter. Den bästa vi hade, adopterade oss.
Kiko var allas katt till att börja med och gick runt vår lilla återvändsgata och blev omhändertagen. Men han tyckte bäst om oss, och blev vår katt, eller rättare sagt, makens katt. När Don visslade, kom Kiko som ett skott. På kvällspromenaden gick han bredvid Don som en hund.
När Don fick cancer, kände Kiko det. Låg med huvudet in i ett hörn och ville inte göra nånting.

Efter Don dog, började Kiko komma hem mer och mer sällan. Så kissen som kom från någonstans, försvann till
nån annanstans.

Svar: Vad fint! Jag tror katter trivs som bäst när de själva får välja hem. Jag hade en katt, flyttade och katten bodde kvar i huset. Men uppenbarligen trivdes den inte, för han letade upp några grannar som han flyttade till. :D Jag gick och hälsade på några år senare, hade med mig en blomma till paret som tack för att de tog så väl han om han. Det verkade som en vinst för alla parter. // Djuren märker av mycket, antagligen mer än vi tror.
Svorskan

2014-12-04 @ 16:11:10
                Kommentera inlägget eller dö...



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0