Kissrunda innan Let´s Dance

Vi har inte så bra kamera, men att få skärpa på svansen är så att säga omöjligt oavsett.
Den går i ett. Och hade jag haft en svans hade det varit likadant. Mimi är duktig
och rör inte sina tumörer. Vi håller tummar, tår och tassar för att det
håller i sig.
 

Det ser lovande ut

Första dagen utan salva och utan bandage och Mimi har inte rört tumörerna alls! Kanske vi slipper operera, inget hade varit bättre än det.
 
Ibland skippar vi morgonrundan som sådan och så går vi heller en omväg till jobbet som tar en
timme och Mimi kan springa lös. Bästa starten på dagen!

Känns rätt bra

NU har jag fått svar. Det är inte cancer, men inflammatoriska förändringar. Så nu är målet att det skall sluta klia, så det inte blir en farlig infektion. Skall använda en salva jag har fått några dagar till, hjälper inte det måste den godartade tumören opereras bort (en på benet och en i örat). Det kostar sek 8.200 om de skall skicka iväg tumörerna för provtagning (för att se om det är återkomman problem eller ej). Utan provtagning ligger priset på ca 4.300:-. Det är narkosen som gör det så dyrt.


Så nu håller vi tummarna för att salvan gör så att det inte kliar!

 

Här har jag flyttat Mimis säng på jobbet så att hon kan ligga i solen. Man skall ju ha det bra! 
 

Vi lägger det åt sidan i helgen

 
Mimi älskar solen, så jag har lagt hennes favoritfilt på balkonggolvet och så solar hon där medan jag städar. Helt okej arbetsfördelning, tycker Mimi.
 
Två gånger per dag smörjer jag på salva på tumören på benet och i örat. Den skall förhoppningsvis stilla klådan, men än så länge verkar det inte hjälpa. Till veckan skall jag ringa och prata med veterinären igen för att få svar på om det är cancer eller ej och planera vad vi eventuellt skall göra härnäst.
 
Jag tänker alla möjliga tanker och uteslutar inga möjligheter - vare sig på gott eller ont. Det är så jag funkar. Men jag har också förmågan att lägga tankarna åt sidan och bara njuta, så det gör vi nu i helgen, Mimi och jag.
 
Vi var på en tidig långrunda. Två timmar har vi varit ute och gått i strålande solsken. Vindstilla var det också, något som inte är så vanligt i Landskrona.
 
Om man vill se vad som kan vara positivt med sjukdom, så är det att man vaknar till och ser att man börjar ta saker för givet. Senaste veckan har Mimi fått många flera pussar igen, det kan aldrig bli för mycket kärlek. 
 
Och när det är sagt skall jag nu göra som jag skrev här ovanför, jag lägger de trista tankarna åt sidan ett tag och njuter av helgen.

Dagsläget

Samma som den lilla tumören på benet har hon en i ena örat också.
 
 Vi fick salva med kortison och antibiotika i hopp om att stilla klådan. Proven visade att det möjligen är cancer, men inte en väldigt aggressiv variant i så fall. De skall skickas till ett större labb. 

Veterinärbesök i morgon 14.30

 
Mimi har fått en del åldersvårtor senaste året och jag har inte brytt mig. Men nu har hon fått två som
kliar och då är det dags att kolla upp. En i örat och en på benet. Den i örat är hon för lat för att 
komma åt ordentligt. Hon försöker, men ger upp innan hon är riktigt "där". Men den på benet
är mer lättåtkomlig, så nu har vi rakat, renat och rensat och lagt på lenande AloeVera.
 
I morgon 14.30 hoppas vi att veterinären säger att de kliande vårtorna enkelt kan tas bort och
att allt är bra. Vi vill inte ha några dumma cancerbesked. Livet leker och
det vill vi att skall fortsätta en stund till. 

RSS 2.0